Fast pris eller löpande räkning? Så väljer du prisform som hantverkare

Stellan Bergström·Uppdaterad 30 oktober 2026·12 min läsning

Innehåll på sidan

Vad är skillnaden mellan fast pris, löpande räkning och takpris?

Kort svar: vid fast pris bär du risken om jobbet blir större än du räknat med. Vid löpande räkning bär kunden den risken, men du bär bevisbördan för att timmarna och priset är skäliga. Ungefärligt pris ligger mittemellan och har en lagstadgad gräns på 15 procent. Takpris och budgetpris nämns inte i Konsumentverkets beskrivning av lagens prisregler, så det är formuleringen i offerten som avgör hur de tolkas.

Källor för fast, ungefärligt och löpande pris är Konsumentverket och konsumenttjänstlagen. Raden om takpris är vår tolkning och vårt råd, inte en lagregel.

Vad säger konsumenttjänstlagen om pris?

Konsumenttjänstlagen gäller när du utför arbete åt en privatperson, till exempel på hus, mark eller andra fasta saker. Den gäller inte när kunden är ett företag eller en ideell förening – då styr avtalet, enligt Konsumentverket. Lagen är tvingande till konsumentens förmån, så villkor som är sämre för kunden än lagen gäller inte. Avtal med företag styrs i stället av vad ni skrivit i avtalet, så där är en tydlig skriftlig offert ännu viktigare.

De regler som påverkar din prissättning mest:

• Skäligt pris när inget pris avtalats. Enligt 36 § första stycket ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris för motsvarande tjänster vid avtalstillfället och omständigheterna i övrigt.
• 15-procentsgränsen. Har du lämnat en ungefärlig prisuppgift får slutsumman inte överstiga det ungefärliga priset, eller den högsta summan, med mer än 15 procent (Konsumentverket).
• Specificerad räkning. Kunden har alltid rätt att begära en specificerad räkning (40 §). Är priset inte fast ska det framgå hur det räknats fram. Har kunden begärt specifikationen i god tid behöver hen inte betala förrän den kommit.
• Varning vid fördyring. Visar det sig under arbetet att priset kan bli betydligt högre än kunden kunnat räkna med ska du underrätta kunden och begära anvisningar (6 §).
• Moms. Moms ska alltid ingå i prisuppgiften till en privatperson, om du inte tydligt informerat om annat.

Exempel: Du lämnar ett ungefärligt pris på 80 000 kr inklusive moms. Utan beställda tilläggsarbeten eller fördyringar som beror på kunden kan du som mest ta betalt 92 000 kr (80 000 × 1,15).

Så här kan det gå när gränsen passeras: i ett ärende hos ARN (änr 2017-00202) översteg fakturan den ungefärliga prisuppgiften med 25 procent. Företaget menade att kunden beställt tilläggsarbete men kunde inte bevisa det, och fick betala tillbaka en del av priset.

Vill du ha lagens regler inbyggda i avtalet, läs vår guide om Hantverkarformuläret 17 och hur du fyller i det.

Vilka fördelar och risker har fast pris för hantverkaren?

Fast pris är lättast att sälja. Kunden vet vad det kostar, du slipper diskutera timmar och du tjänar mer om du jobbar effektivt. Men priset ni kommit överens om får inte överstigas, så varje timme du räknat fel på går rakt ur din marginal.

Så skyddar du marginalen vid fast pris:

1. Avgränsa omfattningen skriftligt. Skriv vad som ingår och, lika viktigt, vad som inte ingår: rivning, bortforsling, städning, flytt av möbler, material som kunden köper.
2. Skriv ut förutsättningarna. Exempel: ”Priset förutsätter att underlaget är bärande och fritt från fukt- och rötskador.” Då har du stöd för att det är ett tilläggsarbete om det visar sig vara annorlunda.
3. Lägg in ett riskpåslag i kalkylen. Exempel: om du räknar med 60 timmar men erfarenhetsmässigt vet att liknande jobb ibland tar 70, kan du kalkylera på 65–70 timmar. Hur stort påslaget ska vara är ditt eget affärsbeslut.
4. För ändå tidbok. Ska jobbet ha ROT-avdrag måste du redovisa faktiskt antal arbetade timmar till Skatteverket även vid fast pris.

Dolda fel som upptäcks vid fast pris hanteras som tilläggsarbete: du ska underrätta kunden och begära anvisningar innan du gör jobbet (8 §). Mer om det längre ned.

Vilka fördelar och risker har löpande räkning?

Löpande räkning ger låg ekonomisk risk när du inte kan se hela jobbet i förväg, till exempel vid felsökning, renovering av äldre hus eller när kunden ändrar sig under arbetets gång. Priset är bara så säkert som din dokumentation.

Det är du som ska bevisa att priset är skäligt. I ett ARN-ärende (änr 2019-19835) fakturerade ett företag tre dagars arbete för garderobsmontering, men kunden menade att bara en dags arbete utförts. Företaget kunde inte bevisa priset och nämnden rekommenderade att kravet skulle sänkas.

Rättsfallet NJA 2016 s. 1011 (Gripenhus) visar hur mycket dokumentationen väger. Avtalet gällde löpande räkning med timpris 250 kr. Företaget krävde betalt för 544 timmar, kunden vitsordade 250.

• Tingsrätten ansåg att företaget hade bevisbördan för timmarna och inte styrkt fler än 250. Specifikationen var upprättad enbart utifrån muntliga uppgifter från hantverkarna, och den som skrev den hade inte varit på plats i sådan omfattning att han kunde kontrollera timmarna.
• Hovrätten godtog tidsredovisningen per dag, med namn på vilka som var på plats och timmar per dag, som fick stöd av vittnen. Kundens egna anteckningar i telefonen hade inte skrivits ut och fick liten betydelse. Konsumenten dömdes att betala 94 000 kr jämte ränta.
• Hovrätten lade också vikt vid att uppdraget var dåligt avgränsat.

Målet gick vidare till Högsta domstolen, som prövade frågan om bevisbördan, så hovrättens bedömning ska inte läsas som slutlig. Lärdomen för en liten firma är ändå tydlig: daglig, skriftlig tidrapportering avgör om du får betalt.

Det här behöver du föra vid löpande räkning:

• Byggdagbok eller tidbok varje dag: vem som arbetade, vad som gjordes, när och var.
• Kvitton på allt material, sparade per jobb och bifogade fakturan.
• Skriftlig prislista i offerten: timpris, påslag på material, resor och maskiner.
• Delavstämningar med kunden om jobbet riskerar att bli betydligt dyrare än hen räknat med.

Om du inte vet vilket timpris du ska sätta, läs så räknar du ut ditt timpris som hantverkare.

Vad är ungefärligt pris, takpris och budgetpris – och vad gäller?

Enligt Hantverkarprofils analys av Google-sökningar i Sverige (oktober 2026) söks ”fast pris” i snitt 390 gånger i månaden, ”löpande räkning” 110, ”takpris” 70 och ”ungefärligt pris” bara 10. Begreppet med tydligast lagregel är alltså det som minst antal söker på.

Ungefärligt pris har en tydlig regel: högst 15 procent över prisuppgiften, om inte annat framgår av avtalet eller du har rätt till ersättning för tilläggsarbeten eller fördyringar som beror på kunden. Hantverkarformuläret 17 skriver samma sak i sina allmänna bestämmelser.

Takpris och budgetpris är inte egna begrepp i lagen. Lämnar du ett intervall, till exempel ”45 000–55 000 kr”, räknas 15-procentsgränsen enligt Konsumentverket från den högsta summan. Kallar du något för ”tak” bör du räkna med att kunden läser det som ett belopp som aldrig får passeras.

Vårt råd:

• Skriv aldrig bara ”ca-pris”, ”budget” eller ”tak” utan att förklara vad det betyder.
• Vill du ge ett maxbelopp på löpande räkning, skriv uttryckligen att det är ett takpris för angiven omfattning och att ÄTA tillkommer.
• Använd ungefärligt pris när du vill ge kunden en fingervisning men själv behöver lite utrymme, och räkna med att du som mest har 15 procent.

Vilken prisform ska du välja för vilket jobb?

Ställ tre frågor innan du väljer: Är underlaget tydligt? Är ytan eller arbetet avgränsat? Finns det risker du inte kan se förrän du öppnat upp? Tabellen är vårt beslutsstöd, inte en regel.

Du kan kombinera prisformerna i samma offert. Hantverkarformuläret 17 tillåter fast pris och/eller löpande räkning, så du kan lägga fast pris på det du ser och löpande räkning på det du inte ser.

Kundens situation spelar också in. En ny kund som inte känner dig vill ofta ha fast pris. En återkommande kund som litar på dig accepterar oftare löpande räkning, vilket ger dig lägre risk.

Hur hanterar du ÄTA-arbeten och ändringar oavsett prisform?

Tilläggsarbeten är arbete som på grund av sitt samband med uppdraget lämpligen bör göras samtidigt. Enligt 8 § konsumenttjänstlagen ska du underrätta kunden och begära anvisningar innan du utför dem.

Om du inte når kunden inom rimlig tid får du utföra tilläggsarbetet om priset är obetydligt eller lågt i förhållande till det avtalade priset, eller om det finns särskilda skäl att anta att kunden vill ha det gjort. Hantverkarformuläret 17 preciserar gränsen till högst 15 procent av kostnaderna för det beställda arbetet. Tilläggsarbete som inte kan skjutas upp utan fara för allvarlig skada är du skyldig att utföra.

Så gör du i praktiken:

1. Stoppa och kontakta kunden när du upptäcker behovet.
2. Beskriv orsaken, till exempel ”rötskadat golvbjälklag under badrumsgolvet”, gärna med foto.
3. Ange pris (fast eller löpande) och hur tidplanen påverkas.
4. Få ett skriftligt godkännande, till exempel via sms eller mejl, innan du börjar.
5. Spara allt med jobbets övriga dokument.

Mer om detta i vår guide om ÄTA-arbeten för hantverkare.

Hur påverkar prisformen ROT-avdraget och faktureringen?

ROT-avdraget gäller bara arbetskostnaden, oavsett prisform. Enligt Skatteverket ges högst 30 procent av arbetskostnaden, högst 50 000 kr rotavdrag per person och år (inom ett samlat tak för rot och rut på 75 000 kr). Material, resor, maskiner och administration ger inte avdrag, och bara arbetad tid på plats hos kunden räknas.

Konsekvenser för dig:

• Vid fast pris måste du dela upp priset i arbete, material och övriga kostnader och kunna redovisa faktiska timmar.
• Vid löpande räkning har du redan tidboken, men håll isär restid och arbetstid på plats.
• Priser anges utan ROT-avdrag i Hantverkarformuläret 17. Avdraget görs sedan på fakturan.
• Betalningsdatum styr året. Det är när kunden betalar som avgör vilket år avdraget hamnar på. Ansökan ska vara Skatteverket tillhanda senast 31 januari året efter betalningen, enligt Byggföretagens checklista.

Om inget annat avtalats har kunden rätt att betala när arbetet är klart. Vill du ha delbetalningar, skriv in en betalningsplan där varje faktura avser utfört arbete. Mer i guiden om ROT-avdrag för hantverkare.

Hur formulerar du fast pris eller löpande räkning i offerten?

Här är formuleringar du kan anpassa. Kombinera dem med en tydlig beskrivning av arbetet, det vill säga vad som ingår och vad som inte ingår.

Fast pris:

”Fast pris för arbete och material enligt omfattning ovan: 68 000 kr inklusive moms, före ROT-avdrag. Priset förutsätter att befintligt underlag är bärande och fritt från fukt- och rötskador. Åtgärder utöver angiven omfattning är tilläggsarbeten och utförs först efter ditt godkännande.”

Löpande räkning:

”Arbetet utförs på löpande räkning. Timpris arbete: [X] kr inklusive moms. Material debiteras till självkostnad med påslag om [X] procent. Resor debiteras med [X] kr per tillfälle. Tidrapport och kvitton bifogas fakturan.”

Ungefärligt pris:

”Ungefärligt pris för angiven omfattning: 80 000 kr inklusive moms, före ROT-avdrag. Enligt konsumenttjänstlagen får priset inte överskridas med mer än 15 procent, utöver beställda tilläggsarbeten och fördyringar som beror på dig som kund.”

Takpris på löpande räkning:

”Arbetet utförs på löpande räkning med takpris 25 000 kr inklusive moms för angiven omfattning. Tilläggsarbeten som du beställer under arbetets gång ingår inte i takpriset.”

Komplettera alltid med: ROT ja/nej och för vem, när arbetet ska påbörjas och vara klart, hur ÄTA prissätts, betalningsplan och att avtalet godkänns skriftligt. En färdig struktur finns i vår offertmall för hantverkare.

Vilka misstag leder till tvist om fast pris och löpande räkning?

De flesta tvister handlar inte om vilken prisform som valts, utan om att den inte går att bevisa. Det här är de vanligaste misstagen:

• Muntliga överenskommelser. Muntliga avtal är bindande men svåra att bevisa. I NJA 2016 s. 1011 var avtalet muntligt, och tvisten handlade främst om hur många timmar som lagts ned.
• Otydlig omfattning vid fast pris. Står det bara ”renovering av badrum” blir varje diskussion om tillägg ord mot ord.
• Ingen daglig tidbok vid löpande räkning. I Gripenhusmålet underkände tingsrätten en tidsspecifikation som byggde på muntliga uppgifter. Hovrätten godtog den först med stöd av vittnen. Utan daglig tidbok blir utgången osäker.
• Tilläggsarbete utan godkännande. Kan du inte visa att kunden beställt tilläggsarbetet, eller att du hade rätt att utföra det enligt 8 §, riskerar du att inte få betalt (se ARN 2017-00202).
• Ungefärligt pris som kunden läser som fast. Skriv ut 15-procentsregeln i offerten så att båda vet vad som gäller.
• Ingen varning vid fördyring. Hör av dig innan priset rusar, inte när fakturan skickas.

Ett aktuellt exempel på hur illa det kan gå finns i inlägget om ett muntligt avtal vid renovering som slutade i tingsrätten.

Vanliga frågor

Får jag ta mer betalt än ett ungefärligt pris?

Som huvudregel får ett ungefärligt pris överskridas med högst 15 procent enligt konsumenttjänstlagen. Utöver det kan du bara ta betalt för beställda tilläggsarbeten, tilläggsarbeten som du haft rätt eller skyldighet att utföra enligt 8 § (till exempel när kunden inte går att nå eller arbetet inte kan skjutas upp) eller fördyringar som beror på kunden, och det måste du kunna bevisa.

Vem har bevisbördan vid löpande räkning?

Det är hantverkaren som ska kunna visa att timmarna är utförda och att priset är skäligt. Daglig tidbok med vem, vad och när samt sparade kvitton är därför avgörande för att få betalt.

Vad gäller om vi inte har avtalat något pris alls?

Då ska kunden betala ett skäligt pris med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris och omständigheterna i övrigt. Ett skriftligt pris i offerten undviker diskussionen helt.

Måste jag föra tidbok även vid fast pris?

Ja, om jobbet ska ha ROT-avdrag. Skatteverket kräver att du redovisar faktiskt antal arbetade timmar även när kunden har fått fast pris.

Är takpris samma sak som ungefärligt pris?

Nej. Ungefärligt pris har en lagregel om högst 15 procent överskridande, medan takpris inte definieras i konsumenttjänstlagen. Skriv därför uttryckligen i offerten vad taket omfattar och att tilläggsarbeten inte ingår.

Gäller konsumenttjänstlagen när kunden är ett företag?

Nej, lagen gäller bara när kunden är en privatperson. När ett företag eller en förening anlitar dig är det avtalet som styr, så där är en tydlig skriftlig offert ännu viktigare.

Källor

1. Konsumenttjänstlag (1985:716) | Sveriges riksdag – riksdagen.se
2. Konsumenttjänstlagen – vad lagen innebär för dig som konsument – Konsumentverket, 2026-03-09
3. Anlita hantverkare – tips vad du ska tänka på - Konsumentverket – Konsumentverket
4. 2.2.4. Får ett pris överskridas? - Allmänna reklamationsnämnden – Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
5. 2.2.2. Vad gäller om man avtalat om löpande pris? – Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
6. NJA 2016 s. 1011 – Gripenhus – lagen.nu
7. Så fungerar rotavdraget för företag - Skatteverket – Skatteverket
8. Hantverkarformuläret 17 (PDF) – Byggföretagen
9. [PDF] Entreprenörens checklista för ROT-avdrag. - Byggföretagen – byggforetagen.se

Skriven med stöd av AI och granskad mot källorna ovan, påstående för påstående. Hantverkarprofil ansvarar för innehållet. Hittar du ett fel eller något som ändrats? Mejla hej@hantverkarprofil.se. Så arbetar vi

Nyhetsbrev

Veckans viktigaste för hantverkare

Nya regler, ROT, priser, verktyg och hur du syns på Google och i AI – samlat en gång i veckan. Gratis, och du avslutar när du vill.

E-postadressPrenumerera

Jag vill få nyhetsbrevet via e-post och kan avsluta när som helst. Läs mer i vår integritetspolicy.

Hemsida som syns på Google och i ChatGPT

Klar på minuter, från 195 kr/mån. Ingen bindningstid – och du betalar först när du går live.

Kom igång gratisSe priser

Läs också

• Offertmall för hantverkare – så skriver du offerten, med ROT, ÄTA och villkor →
• ÄTA-arbeten: så får du ändringar och tillägg godkända och betalda →
• Timpris hantverkare: så räknar du fram ett timpris som går ihop 2026 →