Alla dagens nyheter som poddLyssna på Spotify →
Remisstiden för Boverkets förslag om gränsvärden för klimatpåverkan på byggnader gick ut den 23 oktober 2026, och svaren visar att branschen är oenig om hur strängt taket ska vara. För dig som hantverkare betyder det att inget är beslutat än, men att du som underentreprenör kan behöva lämna uppgifter om vilka produkter och hur mycket material du använder i nybyggen.
Frågan ligger nu hos regeringen. Nedan går vi igenom vad förslaget innebär, vem som tycker vad och vad en liten firma kan göra redan nu.
Vad har hänt med gränsvärdena för klimatpåverkan på byggnader?
Den 20 maj 2026 lämnade Boverket sitt förslag till regeringen om hur EU:s byggnadsdirektiv EPBD ska genomföras i Sverige. Förslaget skickades på remiss, och enligt regeringen var sista svarsdag den 23 oktober 2026.
Det här är fortfarande ett förslag, inte beslutade regler. Förslaget i korthet:
- Från den 1 januari 2028 ska hela livscykelns klimatpåverkan redovisas för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter.
- Från den 1 januari 2030 omfattas övriga nya byggnader, och då införs också gränsvärden för hur stor klimatpåverkan byggskedet får ha.
- Kraven ska gälla nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration.
Enligt Fastighetstidningen föreslår Boverket dessa tak, räknat i kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea:
- 235 kilo för flerbostadshus
- 250 kilo för kontor, skolor och förskolor
- 130–150 kilo för småhus
Ett typiskt flerbostadshus ligger i dag på 350–380 kilo, så taket innebär ungefär 35 procent lägre utsläpp. Taket gäller bara byggskedet: tillverkning av material som betong och stål, transporter och själva bygget. Datumen 2028 och 2030 gäller byggnader som får bygglov efter respektive datum.
Varför spelar oenigheten om gränsvärdena roll just nu?
Oenigheten spelar roll eftersom regeringen nu ska väga remissvaren mot varandra, och svaren drar åt olika håll. Boverket jämförde tre nivåer. Den skarpaste ligger på 190 kilo för flerbostadshus, den mildaste motsvarar myndighetens förslag från 2023. Boverket valde mellannivån, trots att en stor majoritet på myndighetens hearing förordade den skarpaste.
Boverket bedömer att mellannivån ger måttliga kostnadsökningar, i typfall några få procent, medan den skarpaste riskerar att slå ut små och medelstora företag.
Så här ser fronterna ut enligt remissvaren:
- Vill skärpa: Castellum vill ha den skarpaste nivån och ser inte i sina egna byggprojekt de merkostnader som Boverkets rapport indikerar. Riksbyggen vill ha ett lägre tak än 235 kilo eftersom branschen redan bygger under nivån. NCC vill ha skarpare nivåer om införandet dröjer till 2030. Länsstyrelsen i Stockholm menar att branschen klarar mellannivån med råge.
- Stöder mellannivån: Byggföretagen kallar den en lämplig instegsnivå. Sveriges Allmännytta tillstyrker formellt, men med skärpning i sikte.
- Vill mildra: Småföretagarnas Riksförbund och Villaägarnas Riksförbund vill ha den mildaste nivån och varnar för mer administration och högre bygg- och boendekostnader.
Enligt bulletin.nu bedömer Naturvårdsverket att Boverkets nivåer inte ligger i linje med EU:s klimatambitioner.
Till det kommer ett regelglapp. Dagens klimatdeklarationslag föreslås upphöra den 1 april 2027, medan de nya kraven börjar gälla först 2028 respektive 2030. Flera remissinstanser varnar för att kompetens och rutiner kan gå förlorade under glappet. Vi har skrivit mer om tidplanen i inlägget om klimatdeklaration vid nybyggnad och Boverkets förslag för 2027–2030.
Vem påverkas mest av gränsvärden för klimatpåverkan?
Enligt förslaget är det byggherren som ska göra beräkningarna och se till att gränsvärdet klaras. Men enligt Småföretagarnas Riksförbund stannar arbetsbördan inte där. Underentreprenörer inom installation, mark och ytskikt kan få lämna mängd- och produktuppgifter som de sällan har rutiner för. Det gör att el- och VVS-firmor, målare, golvläggare och plattsättare som jobbar i nyproduktion kan märka kraven, även om ansvaret formellt ligger hos byggherren.
Kontrollen föreslås också flyttas från Boverket till kommunernas 290 byggnadsnämnder. Byggföretagen säger nej till det och varnar för olika krav och osund konkurrens. Sveriges Allmännytta ser flytten som rimlig men vill ha nationell vägledning.
| Vem | Påverkan | Hur |
|---|---|---|
| El- och VVS-firmor som underentreprenörer | Medel | Småföretagarnas Riksförbund pekar på att underentreprenörer inom installation kan få lämna mängd- och produktuppgifter som de sällan har rutiner för. |
| Målare, golvläggare och plattsättare (ytskikt) | Medel | Ytskikt nämns uttryckligen bland de underentreprenörer som kan behöva lämna uppgifter om material och mängder till byggherren. |
| Små byggfirmor som bygger småhus | Medel | Boverket föreslår ett tak på 130–150 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter för småhus. Småföretagarna pekar också på att en liten fastighetsägare eller privatperson som bygger sällan kan bli beroende av en konsult. |
| Firmor som jobbar åt stora byggherrar | Medel | Stora aktörer som NCC, Castellum och Riksbyggen vill gå längre än Boverket, och Byggföretagen påpekar att de som vill får sätta egna striktare krav. |
| Firmor som mest gör renovering och service | Låg | Förslaget gäller nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration, inte vanliga renoveringsjobb. |
Så kan klimatkraven märkas i små hantverksfirmor
För en firma på en till fem personer handlar frågan mindre om 190 eller 235 kilo och mer om pappersarbetet. Boverket skriver att hela livscykeln och i princip hela byggnaden ska ingå i redovisningen, och att betydligt mer data om byggnaden behöver samlas in. Byggherren behöver också göra tidiga beräkningar för att säkerställa att gränsvärdet klaras för den färdiga byggnaden.
Vår bedömning är att det kan leda till två saker för små firmor:
- Frågor tidigt i upphandlingen. Om byggherren måste räkna tidigt behöver den veta vilka produkter som ska användas innan bygget börjar. Det kan betyda att du får frågor om produktval redan när du lämnar offert.
- Krav före 2030. Byggföretagens Sigrid Granström säger att gränsvärdet är ett golv för alla och att ”de som vill och kan får sätta sina egna striktare linjer”. Stora beställare som redan vill gå längre än Boverket kan därför ställa egna krav på sina underentreprenörer innan lagen gäller.
Byggföretagen pekar samtidigt på att över 90 procent av deras medlemmar är små och medelstora företag, och att ”ett lagkrav måste kunna klaras av hela marknaden”. Hur hårt kraven till slut slår mot små firmor beror alltså på vad regeringen bestämmer, och på hur byggnadsnämnderna tillämpar reglerna.
Småföretagarna pekar också på att en liten fastighetsägare eller privatperson som bygger sällan kan bli beroende av en konsult.
Så gör du som hantverkare inför klimatkraven
Inget är beslutat, men det finns enkla saker att börja med redan nu:
- Spara produktinformation per jobb. Notera vilka produkter du använder i nybyggen och spara produktblad och eventuella miljö- eller produktdeklarationer i en mapp per projekt.
- För enkla mängdlistor. Skriv ner ungefärliga mängder material per jobb: kvadratmeter, meter, antal eller kilo. Det är den typen av uppgifter Småföretagarnas Riksförbund varnar för att underentreprenörer kan behöva lämna.
- Fråga huvudentreprenören. Jobbar du åt en större byggare, fråga vilka uppgifter de vill ha och i vilket format, innan jobbet startar.
- Prissätt dokumentationen. Räkna med att tid för dokumentation kan behöva ingå i offerten. Vår offertmall för hantverkare kan hjälpa dig att visa vad som ingår.
- Skriv avtal om tillkommande krav. Kommer klimatkrav in efter att avtalet är skrivet kan det röra sig om extraarbete. Läs mer om ÄTA-arbeten för hantverkare.
- Följ beslutet. Regeringen bereder nu frågan. Vi följer utvecklingen i kategorin regler och skatter.
Allmän information – kontrollera hur reglerna gäller just dig hos Skatteverket, berörd myndighet eller din redovisningskonsult.
Vad betyder det här för dig som hantverkare?
Vi på Hantverkarprofil tror att den här frågan mest kommer att märkas som ett nytt mejl från huvudentreprenören: ”Kan du skicka produktblad och mängder för ert jobb?” För en firma med två eller tre personer är det inte nivån på taket som tar tid, utan att leta upp uppgifterna i efterhand.
Vårt ärliga råd är därför enkelt: skapa en mapp per projekt redan nu och lägg in produktblad och en enkel mängdlista när du handlar material. Det tar några minuter per jobb och gör att du kan svara snabbt när frågan kommer. Det kan också bli ett argument i sig – en firma som levererar uppgifterna utan krångel är lättare att anlita igen.
Vi skulle också skriva in i offerten att dokumentation av material ingår, eller att den debiteras separat. Då blir det tydligt för beställaren att det är ett arbete som kostar tid.
Och kom ihåg: förslaget är inte beslutat. Det är ingen anledning att stressa, men inte heller att vänta tills kraven redan står i förfrågningsunderlaget.
— Stellan Bergström, grundare, hantverkarprofil.se
Vanliga frågor
Är gränsvärdena för byggnaders klimatpåverkan beslutade?
Nej. Boverket lämnade sitt förslag till regeringen den 20 maj 2026 och remisstiden gick ut den 23 oktober 2026. Förslaget bereds nu av Regeringskansliet.
Vilket gränsvärde föreslår Boverket för flerbostadshus och småhus?
Boverket föreslår 235 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter för flerbostadshus, 250 kilo för kontor, skolor och förskolor och 130–150 kilo för småhus. Gränsvärdena föreslås börja gälla 2030.
Måste jag som underentreprenör lämna uppgifter om material?
Ansvaret för beräkningen ligger hos byggherren, men Småföretagarnas Riksförbund varnar för att underentreprenörer inom installation, mark och ytskikt kan få lämna mängd- och produktuppgifter. Det är klokt att börja spara produktblad och mängder per jobb.
Gäller kraven vid renovering?
Enligt Boverkets förslag gäller kraven nya bygglovspliktiga byggnader som omfattas av energideklaration. Vanliga renoveringsjobb omfattas inte av förslaget.
Vad händer med dagens klimatdeklaration?
Dagens klimatdeklarationslag föreslås upphöra den 1 april 2027, medan de nya kraven börjar gälla 2028 för byggnader över 1 000 kvadratmeter och 2030 för övriga. Flera remissinstanser varnar för ett glapp däremellan.
Källor
- Byggbranschen vill skärpa klimatkraven – Boverket väljer mellannivå – bulletin.nu, 2026-10-25
- Regler om byggnaders klimatpåverkan – Boverket lämnar förslag till nya krav – Boverket, 2026-05-20
- Remiss av Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan – Regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet), 2026-06-23
- Boverkets nya klimatkrav: ”Stor förändring för branschen” – byggforetagen.se
- Fler vill ha skarpare klimatkrav men Boverket håller tillbaka – Fastighetstidningen
Skrivet med stöd av AI och granskat mot källorna ovan, påstående för påstående. Hantverkarprofil ansvarar för innehållet. Hittar du ett fel? Mejla hej@hantverkarprofil.se så rättar vi och redovisar ändringen. Så arbetar vi med nyheterna
Veckans viktigaste för hantverkare
Nya regler, ROT, priser, verktyg och hur du syns på Google och i AI – samlat en gång i veckan. Gratis, och du avslutar när du vill.
Hemsida som syns på Google och i ChatGPT
Klar på minuter, från 195 kr/mån. Ingen bindningstid – och du betalar först när du går live.
Läs mer: Hemsida för VVS-företag · Hemsida för rörmokare · Hemsida för målare · Hemsida för golvläggare · Hemsida för plattsättare · Hemsida för byggföretag
